Archive for the ‘Ekonomiks’ Category

IV – Budgetunderskott

tisdag, juli 6th, 2010

Jag fick en god uppfostran. Mina ömma föräldrar gav mig tidigt förtroende. Det fanns egentligen inte mycket alternativ. Morsan brukade hålla till i bingen halvt medvetslös till anklarna i kroppsvätskor efter att ha tillbringat morgonkvisten tillsammans med Captain Morgan. Farsan jobbade mycket. Han var en gangster. Jag sprang in i honom from time to time. Det var en god man. För att försörja min syster och bror började jag vid 8 års ålder sålunda arbeta. På lagret började vi dagarna 04.13 och jobbade fram till 23.40. Vi hade en sjuminuters lunch där vi serverades var sin käftsmäll. På söndagarna jobbade vi halvdag. Förmannen låste då upp grindarna redan vid 19.05. Det var schysst. Bländande av solens sista starka strålar köpte jag på vägen hem knäckebröd till syskonen. Ibland snodde jag också en paprikabit från jobbet. Lillebrorsan gillade paprika. Jag insåg snart att heroinförsäljning bar sig bättre än lagerarbete men det var en nyttig tid för mig. Den har gjort mig ödmjukt. Samtidigt så undrar jag i stilla desperation om min barn kommer kunna unna sig decent cocain framöver eller om vårt välfärdssamhälle dukar under för kinapuffar, indianer och ruskis på matriell frammarch.

Först och främst, ekonomi är inget nollsummespel. Det är möjligt och sannolikt att alla världens länder höjer sin respektive levnadsstandard framöver. Men även om kurvan i ett längre perspektiv pekar svagt uppåt så flukturerar köpkraften i ett kortare – konjunkturer. I sämre tider så kommer vi sannolikt att göra förlust i statsbudgeten främst av anledningen att statens skatteintänkter minskar och att de med olika medel försöker skapa förutsättningar för återigen blomstrande företagande. Kostsamma sådana. Men en begränsad statsskuld är varken farlig eller ovanlig. Börjar den växa sig alltför stor däremot så kommer räntekostnaderna på skulderna bli kännbara. Vanligtvis sätter man skulden i relation till ett lands BNP för att få en jämförbar bild över skuldsituationen. I tider av högkonjunktur kan vi istället bättra på statsfinanserna och försöka betala av på skulden. Visst, det hade varit bra att betala av den helt och kanske till och med lägga undan lite inför kommande år. Samtidigt så vill todays citizens ha en del av kakan – staten skulle kunna dra in varenda gram rökheroin men det innebär, om vi hårddrar det, att vår generation sparar för att nästa generationer skall slippa. Det är därmed en avvägning, betala gärna tillbaks på statsskulden/spara men se till att dagens arbetsbin/hårt slitande langare inte blir blåsta på godsakerna. Man kan notera att ett land som Norge lägger undan en betydande slant till den dagen den välsignade oljan är slut. Och också av den anledningen att medellivslängden i Norge, likt den i Sverige, ökar och vi står inför betydligt större framtida pensionsutgifter än under föregående decennier.

Staten kan egentligen alltid trycka upp ny valuta och på så sätt slå ut budgetunderskottet men det är en mycket farlig strategi som kan sluta i hyperinflation – ett förhållande där valörerna förlorar sitt värde i sådan takt att de i princip blir värdlösa innan de når marknaden. Och bryta en hyperinflation är i det närmaste omöjligt. Kanske får man då istället bedriva byteshandel eller annamma ett annat lands valuta. Kanske måste regeringen avgå för att befolkningen återigen skall få någon form av förtroende för valutan.

V – Globalisering

tisdag, juli 6th, 2010

Det finns idag få produktionsbolag i Sverige. Låglöneländer med stor exportkapacitet har tagit över den rutinen. Men det innebär att även de så småningom kommer att sparka upp sin levnadsstandard och få helt andra förväntningar på egna löner osv. De kommer därmed växa ur låglönekostymen och inte längre vara lika konkurrenskraftiga i jämförelse med, ja, oss. En något mer detaljerad beskrivning finns att tillgå i kapitel ‘III – Fast/flytande valuta’. Så. Ekonomierna jämnar ut sig och vi bör inte behöva frukta att Gangesdeltats flitiga invånare gör ett spontanbesök och berövar oss mormors silverbesticksuppsättning.

VI – Arbetslöshet vs. inflation

tisdag, juli 6th, 2010

Det finns fyra typer av arbetslöshet:

1. Friktionsarbetslöset – människor som är temporärt arbetslösa mellan två anställningar. Inget problem.
2. Brancharbetslöshet – brancher som läggs ned pga de är olönsamma eller företag som går omkull pga konkurrens. Det är en pungspark som säger att det inte duger att tratta crack hemma i källaren, vi måste shapea upp och effektivisera vår produktion eller kanske till och med överge den för att avancera inom en annan näringsgren där vi kan vara lönsamma. Långsiktigt är det ohållbart att vidhålla vid ett föråldrat företagande, brancharbetslöshet är därmed inte genomgående illvillig även om den kan vara överskådligt kostsam.
3. Konjunkturarbetslöshet – i goda tider kan vi ta in lite nya muskler till den lokala syndikatet. I dåliga, får vi friställa goones. Inga konstigheter.
4. Klassisk arbetslöshet – klassisk arbetslöshet beror på en obalans mellan efterfrågan, utbud och löneläge. Vi skall fokusera på denna.

Klassisk arbetslöshet
Om efterfrågan på en arbetare, vilken som helst, är otrolig bör denne kunna kräva otroliga mängder pengar för att skopa glasskulor på Ben & Fairy’s. Om varenda goucho där ute kunde förhandla till sig en sådan lön torde också priserna rusa i höjden – med medel kommer efterfrågan och med efterfrågan kommer prishöjningar. Vi skulle snart kunna inkassera en inflation utan dess like. Lite arbetslöshet torde därmed vara bra för oss. Mången lärde har spenderat lördagkvällarna med att skjuta heroin och försöka förklara sambandet mellan inflation och arbetslöshet och enligt ovanstående så finns det ett. Men det går inte att bestäma en väldefinerad ekvation för att beskriva det. Phillips gjorde det felaktigt under 60-talet då han hävdade att en låg arbetslöshet (många personer med köpkraft – stor efterfrågan) ger hög inflation. Och tvärtom, hög arbetslöshet (få personer med köpkraft – liten efterfrågan) ger låg inflation. Han blev straffad för sitt resonomang på 70-talet då man i många länder såg inflationen öka samtidigt som arbetslösheten s.k. stagflation. Du ser, ekvationen tar sig ny form beroende på förväntningarna på den framtida inflationen vilket Phillips hade missat. Vi lämnar det där helt enkelt.

Traditionellt sätt har länder som t ex USA haft en lägre arbetslöshet jämfört med t ex länderna i Skandinavien. Den främsta anledningen till att så varit fallet är att USA har större flexibilitet inom arbetsmarknaded vilket beror på svagare/färre fackföreningar och större löneskilnader. I USA kan du avskeda en person utan större betänkligheter vilket för arbetstagaren är klart sämre vilkor än på den svenska arbetsmarknaden. Men det innebär också att du kan anställa en person utan längre funderingar. I Sverige skall du däremot vara jävligt försiktig med vem du anlitar för det blir ett jävla liv om du sedan försöker putta personen över bord. Fackföreningarna sitter för övrigt i en ganska knepig situation – de kämpar för att höja anställdas löner samtidigt så vill de också, motsägelsefullt, anställa fler personer.

I – Inflation/deflation

onsdag, juni 23rd, 2010

Jag har vigt ett liv to the mean streets. Det är lätt att bli nostalgisk när jag tänker tillbaka på milstolparna i min obetydliga karriär – när jag äntligen blev gammal nog för min ömme far att unna mig en misshandel så gruvlig att jag fick sondmatas i två månader, när jag med en slö bågfil styckade upp min första golare och när jag ytterst stolt, vid elva års ålder, själv kunde finansiera mitt första blåsjobb. Ljuva tider det var. Sanna min ord. Man kan notera att blåsjobben under de gångna åren har haft en prisutveckling nästan i paritet med GBs glassindex. How come? Jo, pengar tappar i värde. Min stillett gör det inte.

Fenomenet kallas i vardagstal inflation och anses mycket fult. Och visst, en alltför hög inflation innebär ofta att den också varierar kraftigt vilket är ogynnsamt för ekonomin – marknaden blir då mindre förutsägbar vilket hämmar tänkta investeringar. Deflation, motsatsen till inflation – att penningavalörer blir mer värda, å sin sida har historiskt sett också visat sig skadligt för ze ekonomiks. Med varor som blir billigare i framtiden så väntar privatpersoner och företag med investeringar – de får då mer för dagens besparingar. Och finns det enbart en absolut sanning i diskussionen kring västerländsk ekonomi så är det följande du vill minnas – den dagen vi slutar konsumera är vi fucked. Inte sådär lite söndagsmys-fucked eller ens oanständig-omgång-i-tvättstugan-fucked utan riktigt-jävla-proper-fucked. Den dagen vi slutar konsumera så upphör vårt välstånd. Endast en liten del av vår befolkning producerar nämligen tingest som är nödvändiga för vår överlevnad, basvaror som t ex potatis eller golfklubbor. Majoriteten av kidsen ägnar sig åt produktion eller tjänster av bekvämligheter (hemelektronik, resor, mm). Upphör vår konsumtion av sådana finner sig en ansenlig mängd människor i arbetslöshet. En utgift som vi, ursäkta, ni alla hade delat på och så småningom serverat er blodpudding istället för ishavshummer. Slutsats, vi vill konsumera och av denna enkla anledning har Reichsbank satt upp ett årligt inflationsmål på 2 %, catfish?

Riksbanken om inflation

// Deadboy

II – Räntans påverkan på inflationen

onsdag, juni 23rd, 2010

Hur kan då herr Riksbank justera inflationen? Ett styrmedel är räntan. At the end of the day är räntan inget annat än priset på lån av kapital. Riksbanken kastar ut en styrränta, reporäntan, till vilken övriga banker kan låna. Reporäntan ligger därmed till grund för den sparränta du erhåller på ditt bankkonto hos SEB, Swedbank etc, lika mycket som den bolåneränta du betalar. Ponera nu att riksbanken dumpar reporäntan till en låg nivå – det blir billigt att låna pengar och inte lika fördelaktigt att ha sina investeringar på ett sparkonto. Medel görs därmed tillgänglig på marknaden och den stora tillgången gör att pengarna tappar sitt värde – inflation.

Vill vi förhindra en hög inflation så höjer riksbanken reporäntan – det blir betydligt jobbigare att gå till banken utan nätstrumpa och handkanon för att bli beviljad ett större lånuttag. Färre lån, mer sparande, mindre andel pengar på marknaden and fuckin’ wholla – lägre inflation. Den ränta som du erbjuds för ett schysst investeringslån i ett par ryska reaktorverk beror inte enbart på Riksbankens reporänta. But that’s another story. That’s another day.

// Deadboy

III – Fast/flytande valuta

onsdag, juni 23rd, 2010

Our main man Santino beställer en vettig last kokain från någon bananrepublik för ett antal balubas motsvarandes 2 miljoner helsvenska riksdaler. Santino säljer sedan tillbaks ett par oförsäkrade pansarfordon som han oärligt kommit över av en mindre afrikansk diktatur vilket inbringar honom motsvarande 1 miljon kronor. Vad kan vi då dra för slutsatser av Santino affärer? Jo, för det första kan vi misstänka att Santino är en driven ung man. Vidare kan vi konstatera att Santino befinner sig i ett importöverskott. Han har köpt för motsvarande två miljoner kronor men enbart sålt för en. Sålunda kommer den svenska valutakursen sjunka i jämförelse men bananrepublikens sedlar – du ser, efterfrågan på de sistnämnda är större än efterfrågan på svenska sedlar. Men det fina med hela den här grejen är att det då blir dyrare för oss att handla utomlandes medan det blir billigare för ytlandet att raida traditionella svenska varor som papper, malm och mellanmjölk. För ett medelbetyg bör du kommit fram till följande – vi kommer då antagligen importera mindre och samtidigt exportera mer och valutakursen kommer att självsvänga in mot sitt ursprungsvärde. Detta gäller för flytande valuta vill säga.
Märk väl att landets interna inflation inte per definition ökar då valutan tappar i värde mot omvärldens motsvarigheter. Ofta kan man dock se ett samband eftersom utländska varor därmed blir dyrare att importera vilket driver upp priserna.

Sverige har tidigare en fast valuta knuten till t ex guldpriset eller den amerikanska dollarn. Den största delen nackdelen med fast valuta är att den måste försvaras då det råder obalans mellan import och export. Riksbanken kanske måste ‘köpa’ tillbaks svensk valuta för att värderingen gentemot andra kurser skall vara proportionerlig även om förhållandet till guldpriset är fixerat. Jag förklarar, när vi har ett importöverskott så kommer kronan tappa i värde mot valutan i det land vi importera ifrån – efterfrågan på exportlandets valuta är större än efterfrågan på kronan. Med en flytande valuta så hade kronans värdering automagiskt steppat ner. I fallet fast valuta så är kronan istället fixerad mot t ex kokainpriset och kommer därmed stå oförändrad. Säg att priset per gram ligger på 1000 balubas. Vi knyter kronan mot detta resonabla pris och vi säger krasst att för tusen svenska kronor skall du alltid få ett gram pure angels dust. Men om det nu råder ett importöverskott från land A så kommer kronans värde i praktiken sjunka gentemot valutan i land A, efterfrågan på land As valuta är större än efterfrågan på vår valuta, men kronan kommer inte självreglera som i fallet med flytande valuta utan vi kommer fortfarande hävda 1000 pistoler för en ball kväll. Kronan kommer därmed vara orimligt högt värderat vilket får till följd att andra länder köper sig cox på annan ort. För att svenska produkter då fortfarande skall vara konkurrensmässigt prissatta måste staten försvara kronans värde genom t ex återköp av kronan – vilket återigen höjer värdet på kronan gentemot andra länder och våra goods kan sedemera återigen säljas någorlunda rättvist till uttalat pris. Om regeringen finner ett sådant handlande omöjligt så kan de i slutändan anse sig tvungna att devalvera (att regeringen t ex halverar kronans nuvarande värde) eller revalverar (skriver upp kronans värdering) – som knivskarpa analytiska sinnen av tidigare text räknat ut så följs en devalvering ofta av en tid av stark export då kronan står lågt och det genast blir billigt för övriga länder att handla svenska varor. Bra för ekonomin. Mindre bra är att häftiga justeringar av valutan (de- och revalvering) minskar förtroendet för den svenska ekonomiska rörelsen. Det finns en motvilja att handla med ett land där valutan är opålitlig – man tappar kunder om man med jämna mellanrum blandar ut sitt säljheroin so to speak.

Class dismissed

// Deadboy