Archive for september, 2010

Choose life…

onsdag, september 29th, 2010

Choose Life. Choose a job. Choose a career. Choose a family. Choose a fucking big television, choose washing machines, cars, compact disc players and electrical tin openers. Choose good health, low cholesterol, and dental insurance. Choose fixed interest mortgage repayments. Choose a starter home. Choose your friends. Choose leisurewear and matching luggage. Choose a three-piece suit on hire purchase in a range of fucking fabrics. Choose DIY and wondering who the fuck you are on Sunday morning. Choose sitting on that couch watching mind-numbing, spirit-crushing game shows, stuffing fucking junk food into your mouth. Choose rotting away at the end of it all, pissing your last in a miserable home, nothing more than an embarrassment to the selfish, fucked up brats you spawned to replace yourselves. Choose your future. Choose life… But why would I want to do a thing like that? I chose not to choose life. I chose somethin’ else. And the reasons? There are no reasons. Who needs reasons when you’ve got heroin?

- Rent boy, Trainspotting

En träff, en öl, en flytt

söndag, september 26th, 2010

Då skall vi se. Tack alla inblandade. Det var ett slag. För egen den tycker jag det är kul att det här gamla aset till kropp fortfarande kan bära upp en tredagarsfylla av klass. Jag har annars uppnått den där upphetsande åldern då hårfästet halkat av fontanellen och behåringen nu istället frodas i andra kroppsöppningar, möjliga eller ej. Jag kan inte längre knulla utan att smörja upp plasthöften.

Ni ser, det hela började på torsdagen då jag begav mig mot Skåne. Jag tänkte redan på planet ned att det kunde vara gott med en öl. Jag hade rätt. Ytterligare någon öl konsumerades på resan innan dess jag nådde delmålet Malmö där Krusse och designated driver Stevo väntade i Stevos guldmetallic gangstaride. Vi hade inte krängt ut ur stan innan jag, på inslagen väg, och Krusse cappat Stevos medhavda öl och tvingade till oss ett depåstopp på Shell för ett par beeeeeeerrrrrtzz och en piss. Torsdagenkvällen fortsatte i samma anda och jag kunde lägga mig någorlunda lurig efter lite game:ande där Krusses alter ego Law skördade skalper i parti och minut.

Men vi hade jobb att göra. Lördag morgon begav oss därmed till Ystad för frukost, kebabtallrik, och lite handlande. Vi träffade på kaptenen (‘Yaargh, gunsmoke and virgins, Morgan is my name’), courtesy to the man of all knifes, och inte skall väl kaptenen behöva vara utan sin skuta tänkte vi och plockade upp skeppet (Explorer Vodka) att gå därtill. Det blev också ett par beeeeerrrrtzz. Kunde vara gott med lite vin. Kalaset slutade på den ringa skillingen av 14 miljoner helsvenska riksdaler eller något i den stilen. Småpengar för oss råblå översittare med andra ord. Det gladde mig innerligt att vi hann med en lite kultursight i form av Ale stenar på vägen tillbaks till Österlenskåken. Hade ingen aning om att stenarna var så fina tillsammans med öl. Väntan på övriga resenärer att ansluta spenderades i jacuzzin. Så kom de då, meastro Chrille, allas vår vän Charlston, fina byxor förresten, herr Gandolfini och frökrarna Becs och Cissi som hade spenderat ett par timmar i de skånska buskarna pga många och bristfälliga vägbeskrivningar. Vi grillade och hällde i oss en del. Charlston somnade i klassisk Ryd-pose med pannan vilandes på matbordet. Jag visste inte att man fick ledigt? Lördagen ter sig så här i efterhand som en enda lång jävla dimma. Jag vill minnas att vi drack ett par öl och sedan körde lite Buzz. Charlston, inte oväntat, sov under tiden. Camilla anslöt och även Marie visade upp sig om än väldigt kort. Chrille tog hjälp av Krusse och Camilla och drog ihop sin överjävliga Carbonara som jag uppskattar endast något mindre än morfars arv.

Väl nere i Skåne så tänkte jag slå två flugor på smällen och flytta ut mitt bohag då jag sålt av lägenheten i Malmö. Min ömme far avsåg dyka upp någon gång vid lunchtid på söndagen och jag var tvungen att ge mig an kommunaltrafiken då det stod klart att Stevo och övriga inblandade skulle vara körklara herrens år 2016 eller något i den stilen. Jag hade en otrolig ångest när jag klev upp vid lite över 7 på söndagmorgonen och jag förbannade min karaktär – varför fick jag för mig att pausa med vattenkvällen innan? Varför? Hade jag bara stått på under hela aftonen hade jag fortfarande varit välsignat berusad där i ottan. Tack och lov hade unga fröken Cissi tagit tag i taktpinnen efter min lilla vattenmisär där på lördagkvällen och mitt glas fylldes med ett par salta groggar och återigen ett dopp i jacuzzin. Tack för det Cissi. Charlston hade gått och lagt sig. Jag började sålunda söndagen med en rask march i ca 1,5 timmar till Borrbys busstation. Min yrsel till trots, det var en fin morgon. Solen klädde in de skånska åkrarna i en gyllene skrud, temperaturen var uppfriskande och det var så tyst att jag kunde höra en mus få stånd. Jag och far min nådde Kalmar någon gång efter 12 söndag natt efter att ha packat mina prylar och flyttstädat. Jag gjorde ca 72 timmar i Skåne där under helgen. Min sömnskuld måste ha uppgått till det dubbla efter. Till skillnade från Charston då som måste ha haft en goda 50-60 timmar i bingen under helgen – hårt för mig och en riktig jävla spa-helg för vår vän Charlston med andra ord.

Skall lägga upp en bild eller två från helgen men det blir ett senare projekt.

Yours truly
/Rocky

Some mornings, it’s just not worth chewing through the leather straps

tisdag, september 14th, 2010

Men jag tänker att även i dagar av motvind och uppförsbacke så sticker små artificiella ljusglimtar genom molntäcket, för mig att värma mitt kylslagna anlete på. Ari Golds vokabulär till exempel – ‘It’s like high school. You can’t fuck the prom queen until she finds out her best friend jerked you off underneath the bleachers!’

Emo

söndag, september 12th, 2010

I was walking across a bridge one day and I saw a man standing on the edge, about to jump off. So I ran over and said,
”Stop! Don’t do it!”

”Why shouldn’t I?” he said.

”Well, there is so much to live for.”

”Like what?”

”Well, are you religious?”

He said yes.

I said, ”Me too! Are you Christian?”

”Christian.”

”Me too! Are you Lutheran, Catholic or Protestant?”

”Protestant.”

”Me too! Are you Episcopalian or Baptist?”

”Baptist.”

”Wow, me too! Are you Baptist Church of God or Baptist Church of the Lord?”

”Baptist Church of the Lord.”

”Me too! Are you Original Baptist Church of the Lord or are you Reformed Baptist Church of the Lord?”

”Reformed Baptist Church of the Lord.”

”Me too! Are you Reformed Baptist Church of the Lord, reformation of 1879, or are you Reformed Baptist Church of the Lord, reformation of 1915?”

He said, ”Reformed Baptist Church of the Lord, reformation of 1879.”

I said, ”Die, heretic scum” and pushed him off.

- Emo Philips

Kids

lördag, september 11th, 2010

Jag spenderade eftermiddagen på bio – the American. Decent. Men faan ta mig, salongen brevid vevade Toy story 3. Det var kids där. A lot of ‘em. Från alla jävla håll kom de små skriande asen. De åt sig genom entrémöblemanget som parasiter i nyfunned drivved. Som vår nationalskald Martin ‘Rocky’ Kellerman skrev ‘det var inte så att högg i livmodern direkt’.

Life’s great mysteries

måndag, september 6th, 2010

Två frågor tycks mig återkommande (egentligen tre men jag har i skrivande stund förträngt en). De har följt mig genom stora delar av livet.

1. Bad Religion lade år 1990 ut ‘Against the grain’ till allmänhetens förfogande. Skivan är i sin helhet smått gudomlig. Utan att dra några paralleller till föregående mening vill jag dissekera lyriken till ‘God Song’ vilken tillika tillhör de allra starkaste spåren på skivan.

”…and have they told you how to think, cleansed your mind of
sepsis and automony? or have you escaped scrutiny, and regaled
yourself with depravity? now we all see, ‘religion is just synthetic
frippery, unnecessary in our expanding global cultural efficiency’”

BRs signum är ständiga uppmaningar till att tänka själv. Som bandnamnet antyder får sig religioner av allahanda slag inte sällan en gliring eller två. Men i den här texten vänder de på begreppen i ‘religion is just synthetic frippery, unnecessary in our expanding global cultural efficiency’ vilket jag förstår inte kan vara annat än ironi (i den här kopierade texten från nätet är ju denna mening dessutom satt inom citationstecken)? Vad är det de säger? Kan religion ändå vara en bra sak? Jag hade gillat det men de har, mig veterligen, aldrig någonsin antytt att religion skulle vara en bra grej eller använt ironi i deras texter. Tell me Mr Graffin, why, but why?

2. Guns ‘n’ roses popularitet nådde sitt crescendo någon gång runt 1991. Framgången renderade i att ‘You could be mine’ inkluderades i soundtracket till tidens stora blockbuster Terminator 2. Några av de odödliga raderna:

”I’m a cold heartbreaker
fit ta burn
and I’ll rip your heart in two
and I’ll leave you lyin on the bed

I’ll be out the door
before you wake
nothin new ta you
cause I think we’ve seen that movie too…”

Problemet är att jag inte får ihop den sista meningen. Det lär vara en passning till Elton John. Och visst, vår vän Elton har författat ”I’ve seen that movie too” och det gamla aset lär dessutom vara en av Axls idoler men inte desstomindre saknar jag ett självklart sammanhang. Axl kompis, hade du åter boffat lim när du författade raderna eller finns det månne en djupare mening?